CKD – Kronisk njursjukdom
Kronisk njursvikt (CKD) drabbar ca 6% av befolkningen och ökar i omfattning med stigande ålder. Klassifikationen av njursjukdom baseras på njurfunktion (GFR).
| GFR >90 ml/min/1,73m2 | Stadium 1: Njursjukdom utan njurfunktionspåverkan |
| GFR 60-89 ml/min/1.73m2 | Stadium 2: Lätt njurfunktionspåverkan |
| GFR 30-59 ml/min/1.73m2 | Stadium 3: Måttlig njursvikt |
| GFR 15-29 ml/min/1.73m2 | Stadium 4: Svår njursvikt |
| GFR <15 ml/min/1,73m2 | Stadium 5: Terminal njursvikt |
Patienter med särskilda njursjukdomar och de flesta med CKD i stadium 4-5 följs på njurmedicinsk mottagning. Njursvikt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Med tilltagande njursvikt ökar även problemen med vätskebalansen, saltbalansen, mineralomsättningen, högt blodtryck och blodbrist (anemi). Vid avancerad njursvikt kan behandling i form av dialys eller njurtransplantation vara aktuellt.
Nedan ses antalet patienter med kronisk njursvikt som följs på njurmedicinska mottagningar i Sverige de senaste 10 åren.
Antal patienter med besök i CKD stadie 1–5 (andel % per år).
En viktig riskfaktor för försämring av njurfunktionen är högt blodtryck. Blodtrycket bör ligga <140/90 mmHg för de flesta patienter med njursvikt för att minska risken för försämrad njurfunktion och minska risken för hjärt-kärl komplikationer. Det kan vara svårt att behandla högt blodtryck vid samtidig njursjukdom och ofta behövs en kombination av flera läkemedel. Nedan finns andelen patienter som har ett blodtryck <140/90 mmHg vid kontroll på njurmedicinmottagningen.
Patienter <80 år med blodtryck <=140/90 mmhg i CKD 3–4 fas (andel % per år).