Epidemiologi, njurersättande behandling
Svenskt Njurregister har sitt ursprung i det dåvarande Svenskt Register för Aktiv Uremivård. Det ursprungliga syftet var att registrera samtliga patienter med någon form av njurersättande behandling, som då kallades aktiv uremivård, det vill säga dialys och njurtransplantation. I denna del av registret finns data från 60-talets första njurtransplantationer och kroniska dialyser fram till en närmast heltäckande bild av den behandling som ges i Sverige idag.
Från att behandling var förbehållen ett fåtal patienter kan man nu erbjuda dialys eller transplantation till alla patienter som bedöms ha behovet. Den stora expansionen skedde på 90-talet och numera sker en blygsam årlig ökning av antalet patienter. Ökningen finns i den transplanterade gruppen, medan gruppen med dialys har stabiliserats.
De transplanterade utgör störst andel av patienter i behandling, drygt 60 %. Patienterna rör sig under sin livstid ofta mellan de olika behandlingsalternativen vilket illustreras i nedanstående figur ur senaste årsrapporten.
